Hela hennes själ var bruten

Hon kysste honom och visste att det var deras sista kyss. Aldrig mer skulle hon få möta hans läppar. Tårar rann ner från hennes kinder. Han kramade om henne hårt och i stunden kändes det som han älskade henne. Hon ville aldrig lämna hans famn. Hon ville stoppa tiden och stanna i det ögonblicket förevigt. Hon var trygg där. Utan honom visste hon inte vem hon var. Hon hade lovat sig själv i början av deras kärlek att inte ge bort sitt hjärta helt och hållet. Men kärlekens makt hade förtrollat henne. Hela hennes själ var bruten. Hennes hjärta hade inget att slå för längre. Hans armar började försiktigt släppa henne. Men hon ville inte att det skulle vara över. Hon blundade och tryckte sig hårdare mot hans bröstkorg, som hon försökte göra så att hans hjärta skulle börja slå för henne igen. Men han släppte henne. Han gick ut genom dörren och vände sig om för att möta hennes blick. Han visste hur sårad och svag hon var och det gjorde ont i honom. Han vände sig om och stängde försiktigt dörren.

Där stod hon kvar. Ensam. 


Kommentarer
Postat av: Elin

Wow, vad vackert du har skrivit! Jag gillar det verkligen!

2011-03-09 @ 19:31:48
URL: http://scumbagwithavision.blogg.se/
Postat av: Kimberly

tjej som nickar instämmande med det Elin sa

2011-03-09 @ 20:23:11
URL: http://somebodysfool.blogg.se/
Postat av: Angelica

sjukt fint skrivet!

2011-03-10 @ 19:24:43
URL: http://angelicabacklin.blogg.se/
Postat av: Anton

Men Gud va fint.. :/

2011-03-10 @ 19:37:06
URL: http://alltsomjagvet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0